Evangelieboken och kyrkoåret

Femte söndagen efter trettondagen

Utskriftsversion (pdf) | Julkretsen, trettondagstiden

Två slags sådd

Jesus berättar liknelsen om såningsmannen som sår god säd i sin åker. Men också hans fiende sår sitt ogräs i samma åker. Först när utsädet har mognat till skörd blir skillnaden uppenbar. Vi människor kan inte heller alltid veta var gränsen mellan Guds och ondskans rike går. Det är Gud som vid tidens slut gör en åtskillnad. De troende bör därför låta Guds ord verka. Då kan de stå ut med varandras brister i väntan på Guds skördetid.

Liturgisk färg:grön

Psalmförslag:

I

308

Den höga himlen

 

158

Förbliv hos oss, o Jesus Krist

Dps

197

Du sänt oss, Gud, ditt helga ord

 

203

Lovad vare Gud som sänder

 

443

Låt nya tankar tolka Kristi bud

Bibeltexterna

Psaltarpsalm

Antifon:

Fäll ingen dom i förtid,
innan Herren kommer.
Han skall låta ljus falla över det
som ligger dolt i mörkret
och avslöja allt som människorna
har i sinnet.

1 Kor. 4:5

Psalm:

Reta inte upp dig på de onda,
avundas inte dem som gör orätt!
De torkar snabbt som gräset
och vissnar bort som grönskan.
Förtrösta på Herren och gör det goda,
så får du bo i ditt land och leva trygg.
Ha din glädje i Herren,
han ger dig allt vad ditt hjärta begär.
Lägg ditt liv i Herrens hand.
Lita på honom, han kommer
att handla.
Han skall låta din rätt lysa som
gryningsljuset,
din rättvisa sak som middagssolen.
Var stilla inför Herren, vänta på
honom.
Reta dig inte på den
som har framgång,
den som når sina onda syften.
Stilla din harm, låt din vrede slockna,
reta inte upp dig, det leder bara
till ont.
De som gör det onda skall drivas bort,
men de som hoppas på Herren
får äga landet.

Ps. 37:1–9

Ära vare Fadern och Sonen
och den heliga Anden,
nu och alltid och i evigheters evighet.
Amen.

Antifonen upprepas

Hallelujavers

Herrens ögon ser,
hans blickar prövar människan.

Ps. 11:4


Första årgången

Första läsningen

Hes. 33:10–16

Herrens ord kom till profeten:
Människa! Säg till israeliterna: Ni frågar: ”Hur skall vi kunna leva, då våra brott och synder tynger oss och får oss att tyna bort?” Svara dem: Så sant jag lever, säger Herren Gud, jag önskar inte den gudlöses död. Jag vill att han upphör med sina gärningar och får leva. Vänd om! Vänd er bort från era onda gärningar. Israeliter, ni vill väl inte dö?
Människa! Säg till dina landsmän: Om den rättfärdige gör något brottsligt kan hans rättfärdighet inte rädda honom. Upphör den gudlöse med sin gudlöshet leder den inte till hans fall. Börjar den rättfärdige synda räcker inte hans rättfärdighet för att han skall få leva. Om jag säger till den rättfärdige: ”Du skall leva” och han förlitar sig på sin rättfärdighet och handlar orätt, skall alla hans rättfärdiga gärningar vara glömda. Han skall dö för den orätt han gjort. Och om jag säger till den gudlöse: ”Ditt straff är döden” och han upphör att synda och handlar rätt och rättfärdigt – återlämnar vad han tagit i pant, återställer vad han plundrat, håller sig till livets bud och undviker att handla orätt – då skall han få leva. Han skall inte dö. Alla synder han har begått skall vara glömda. Han har handlat rätt och rättfärdigt. Han skall leva.

Andra läsningen

Kol. 3:12–17

Som Guds utvalda, heliga och älskade skall ni alltså klä er i innerlig medkänsla, vänlighet, ödmjukhet, mildhet och tålamod. Ha fördrag med varandra och var överseende om ni har något att förebrå någon. Liksom Herren har förlåtit er skall också ni förlåta. Men över allt detta skall ni ha kärleken, det band som ger fullkomlighet. Låt Kristi frid råda i era hjärtan, den som ni kallades till som lemmar i en och samma kropp. Visa er tacksamhet. Låt Kristi ord bo hos er i hela sin rikedom och med all sin vishet. Lär och vägled varandra, med psalmer, hymner och andlig sång i kraft av nåden, och sjung Guds lov i era hjärtan. Låt allt vad ni gör i ord eller handling ske i herren Jesu namn och tacka Gud fadern genom honom.

Evangelium

Matt. 13:24–30

Jesus lät dem höra en annan liknelse: ”Med himmelriket är det som när en man hade sått god säd i sin åker. Medan alla låg och sov kom hans fiende och sådde ogräs mitt bland vetet och gick sedan sin väg. När säden växte upp och gick i ax visade sig också ogräset. Då gick tjänarna till sin herre och sade: ’Herre, var det inte god säd du sådde i din åker? Varifrån kommer då ogräset?’ Han svarade: ’Det är en fiende som har varit framme.’ Tjänarna frågade: ’Skall vi alltså gå och rensa bort ogräset?’ – ’Nej’, svarade han, ’då kan ni rycka upp vetet samtidigt som ni rensar bort ogräset. Låt båda växa tills det är dags att skörda. När skördetiden kommer skall jag säga till dem som skall skörda: Rensa först bort ogräset och bind ihop det i knippen att eldas upp. Men vetet skall ni samla i min lada.’”

Andra årgången

Första läsningen

4 Mos. 11:24–30

Mose gick ut och talade om för folket vad Herren hade sagt. Han samlade sjuttio av folkets äldste och lät dem ställa sig kring tältet. Då steg Herren ner i molnet och talade till honom. Han tog av anden som vilade över Mose och gav åt de sjuttio äldste. När anden kom över dem greps de av profetisk hänryckning, för första och enda gången.
Två män – den ene hette Eldad, den andre Medad – hade stannat kvar i lägret. Anden kom också över dem, ty de hörde till de utvalda men hade inte gått ut till tältet, och nu greps de av profetisk hänryckning inne i lägret. En pojke sprang bort till Mose och talade om att Eldad och Medad profeterade i lägret. Josua, Nuns son, som hade tjänat Mose från ungdomen, vände sig då till honom och sade: ”Hejda dem, herre!” Men Mose svarade: ”Blir du kränkt på mina vägnar? Om ändå hela Herrens folk vore profeter! Om Herren ändå ville låta sin ande komma över dem alla!” Sedan återvände Mose till lägret tillsammans med Israels äldste.

Andra läsningen

Fil. 1:12–18

Jag vill att ni skall veta, bröder, att det som hänt mig snarast har fört evangeliet framåt. Det har nu blivit klart för hela pretoriet, och alla andra också, att det är för Kristi skull som jag sitter fången, och de flesta av bröderna har genom min fångenskap stärkts i sin tro på Herren, så att de vågar predika Guds ord ännu mera oförskräckt än förut. Visst finns det en del som förkunnar Kristus för att de är avundsjuka och vill ställa till bråk. En del däremot har goda avsikter, och de förkunnar av kärlek; de vet ju att jag är satt att försvara evangeliet. Men de andra är bråkmakare och talar om Kristus inte av rena motiv utan för att göra det svårare för mig i min fångenskap. Än sen? Falska eller hederliga syften – i vilket fall som helst blir Kristus förkunnad, och det gläder jag mig över. Men också i fortsättningen skall jag kunna glädja mig.

Evangelium

Mark. 9:38–41

Johannes sade till Jesus: ”Mästare, vi såg en som drev ut demoner i ditt namn, och vi försökte hindra honom, eftersom han inte hörde till oss.” Men Jesus sade: ”Hindra honom inte. Ingen som gör underverk i mitt namn kan genast efteråt tala illa om mig. Den som inte är mot oss, han är för oss. Den som ger er en bägare vatten att dricka därför att ni tillhör Kristus – sannerligen, han skall inte gå miste om sin lön.”

Tredje årgången

Första läsningen

Joel 3: 12–16

Folken skall bryta upp
och tåga till Joshafats dal.
Där skall jag sitta till doms
över alla folken runt omkring.
Skörden är mogen, sätt fart på skäran,
kom och trampa, vinpressen är full,
ja, presskaren flödar över
– så stor är folkens ondska.
Larmande skaror
i Domens dal.
Herrens dag är nära
i Domens dal.
Sol och måne förmörkas
och stjärnorna mister sitt sken.
Herren ryter från Sion,
hans röst dånar från Jerusalem.
Himmel och jord bävar,
men för sitt folk är Herren en tillflykt,
ett värn för Israel.

Andra läsningen

1 Kor. 3:4–9

När den ene säger: ”Jag hör till Paulus”, och den andre: ”Jag hör till Apollos”, är ni inte då som alla andra? Vad är Apollos? Vad är Paulus? Tjänare som har fört er till tro, var och en med den gåva han fått av Herren. Jag planterade, Apollos vattnade, men Gud gav växten. Varken den som planterar eller den som vattnar betyder något, bara Gud, han som ger växten. Den som planterar och den som vattnar är ett, men var och en skall få sin lön efter sitt arbete. Vi är ju Guds medhjälpare, och ni är Guds åker, Guds bygge.

Evangelium

Mark. 4:26–29

Jesus sade: ”Med Guds rike är det som när en man har fått utsädet i jorden. Han sover och stiger upp, dagar och nätter går, och säden gror och växer, han vet inte hur. Av sig själv bär jorden gröda, först strå, så ax, så moget vete i axet. Men när grödan är mogen låter han skäran gå, för skördetiden är inne.”

Dagens bön

1.

Himmelske Far,
du som genom din Son grundade ditt rike
mitt ibland oss,
du vill att alla skall bli sanna människor
genom honom.
Låt din levande Ande hjälpa och trösta oss,
så att vår kärlek och vår tro består
tills du kallar oss hem till dig.
Hör oss för Jesu Kristi skull.

2.

Gud, du ser den osynliga gränsen
mellan ont och gott.
Det är du som skiljer ogräset från vetet
när tiden är inne.
Vi vill vara det goda vetet.
Ge oss mildhet och tålamod
medan vi växer.
Dig Fader, Son och heliga Ande
prisar vi i evighet.

3.

Allsmäktige Gud.
Vi tackar dig för ditt ord
som du sår i våra hjärtan.
Välsigna ditt ord och gör det levande.
Låt inte ondskans ogräs förkväva
den goda sådden i oss.
Låt skördetiden bli en glädjens tid
då du samlar in oss som den goda säden
i ditt rike.

Övrigt material

Apokryferna från A till Ö
Psalmboken
Gudstjänstliv och musik i Borgå stift

Dagens bibelord

evl.fi/dagensord
Anvisningar

Beställ dagens bibelord som RSS-flöde eller använd på din webbtjänst.

Den av kyrkomötet godkända handboken har tre delar: Gudstjänstboken (2000), Evangelieboken (1999) och Handbok för kyrkliga förrättningar 1-3 (2003).

Information om kyrkohandboken