Evangelieboken och kyrkoåret

Onsdagen i stilla veckan

Utskriftsversion (pdf) | Påskkretsen, fastetiden

Jesus döms

Stilla veckan inleds med palmsöndagen. Under denna veckas gudstjänster kan man på olika sätt följa med i Kristi lidandes historia. Man kan t.ex. varje dag i stilla veckan (utom på skärtorsdagen) gå igenom hela passionshistorien enligt olika evangelier, på måndagen enligt Matteusevangeliet, på tisdagen enligt Markus, på onsdagen enligt Lukas och på fredagen enligt Johannes.

Ett annat sätt är att använda det textmaterial för vardagarna i stilla veckan som finns i evangelieboken.

Dessutom finns det möjlighet att dela upp passionshistorien på olika dagar genom att följa de akttexter som är sammanställda ur olika evangelier. Till måndagen hör Jesu bön i Getsemane, hans fängslande och Petrus förnekelse (andra akten), till tisdagen rättegången inför Pilatus och Herodes (tredje akten) och till onsdagen domen och Golgatavandringen (fjärde akten). Kristi korsdöd (femte akten) och begravning (sjätte akten) hör till långfredagen. På skärtorsdagen används den första aktens berättelse om nattvardens instiftelse.

Kristi lidandes historia kan ytterligare följas med hjälp av de traditionella korsvägsandakterna. Korsvägen består av flera ”stationer” som börjar med att Jesus döms till döden och slutar med hans begravning. Man kan också följa korsvägen genom att kombinera olika stationer.

Liturgisk färg:violett eller blå

Psalmförslag:

 

65

Där går ett lamm och stilla bär

 

63

O Jesus kär, vad har väl du förbrutit

Bibeltexterna

Psaltarpsalm

Antifon:

Jag är betryckt och plågad,
rädda mig, Gud, och för mig
i säkerhet.

Ps. 69:30

Psalm:

Svara mig, Herre, i din
trofasta godhet,
vänd dig till mig i din
stora barmhärtighet.
Dölj inte ditt ansikte för din tjänare,
jag är i nöd, skynda dig att svara.
Kom till mig och gör mig fri,
befria mig från mina fiender.
Du vet hur jag blir smädad,
hur jag lider hån och skam,
du ser ju alla mina ovänner.
Deras hån har krossat mig,
mitt hjärta finner ingen bot.
Jag hoppades på medkänsla
men förgäves,
på någon som ville trösta mig,
men ingen fanns.
De förgiftade min mat,
i min törst fick jag ättika att dricka.
Må deras bord bli en fälla för dem
och deras offermåltid en snara.
(Men jag är betryckt och plågad,
rädda mig, Gud, och för mig
i säkerhet.
Jag vill prisa Guds namn med sång
och tacka och lova honom.
Det behagar Herren mer än tjurar,
offerdjur med horn och klövar.
De betryckta skall se det och glädjas,
ni som söker er till Gud skall få
nytt mod,
ty Herren lyssnar till de fattiga
och föraktar inte de fångna.)

Ps. 69:17-23 (30-34)

Antifonen upprepas


Första årgången

Första läsningen

Jes. 49:1-6

Hör på mig, ni fjärran länder,
lyssna, ni avlägsna folk!
Herren kallade mig
redan i moderlivet,
han nämnde mig vid namn
redan i min mors sköte.
Han gjorde min tunga till ett skarpt svärd
och gömde mig under sin skyddande hand,
han gjorde mig till en vass pil,
som han förvarade i sitt koger.
Han sade till mig:
Du är min tjänare, Israel,
genom dig skall jag visa min härlighet.
Jag tänkte:
Förgäves har jag ansträngt mig,
fruktlöst och fåfängt förött min kraft.
Ändå skall Herren ge mig min rätt,
min lön finns hos min Gud.
Nu har Herren talat,
han som skapade mig till sin tjänare
redan i moderlivet,
för att jag skulle föra Jakob tillbaka
och låta Israel samlas hos honom.
Så skulle jag vinna ära inför Herren
och min Gud vara min styrka.
Han säger:
Det är inte nog att du är min tjänare,
som upprättar Jakobs stammar
och för tillbaka Israels överlevande,
jag skall göra dig till ett ljus för andra folk,
för att min räddning skall nå
över hela jorden.

Andra läsningen

Rom. 5:6-11

Medan vi ännu var svaga dog Kristus för alla gudlösa, när tiden var inne. Knappast vill någon dö för en rättfärdig – kanske går någon i döden för en som är god. Men Gud bevisar sin kärlek till oss genom att Kristus dog för oss medan vi ännu var syndare. Då vi nu har gjorts rättfärdiga genom hans blod skall vi av honom så mycket säkrare bli räddade från vreden. Ty om vi var Guds fiender och blev försonade med honom genom hans sons död, då skall vi, när vi nu är försonade, så mycket säkrare bli räddade genom hans sons liv. Ja inte bara det, vi har vår stolthet i Gud tack vare vår herre Jesus Kristus, genom vilken vi nu har vunnit försoningen.

Evangelium

Luk. 23:13-31

Pilatus kallade samman översteprästerna och rådsmedlemmarna och folket och sade: ”Ni har fört hit den här mannen och anklagat honom för att uppvigla folket. Jag har nu förhört honom i er närvaro men kan inte finna honom skyldig till något av det som ni anklagar honom för. Det kan inte Herodes heller, och därför har han skickat tillbaka honom till oss. Han har inte gjort något som förtjänar döden. Jag skall ge honom en läxa, sedan släpper jag honom.” Då skrek hela hopen: ”Döda honom och låt oss få Barabbas fri.” (Det var en man som hade satts i fängelse för ett upplopp i staden och för mord.) Pilatus tog till orda igen; han ville gärna frige Jesus. Men då ropade de i ett: ”Korsfäst, korsfäst honom!” För tredje gången sade Pilatus: ”Vad har han gjort för ont? Jag kan inte finna honom skyldig till något som förtjänar döden. Jag skall ge honom en läxa, sedan släpper jag honom.” Men de skrek hela tiden och krävde att han skulle korsfästas. Deras ropande gjorde verkan, och Pilatus beslöt att låta dem få vad de krävde. Han frigav mannen som satt i fängelse för upplopp och mord, den som de ville ha fri, men Jesus utlämnade han, så att de fick göra som de ville.
När de förde bort honom hejdade de en man från Kyrene som hette Simon och som var på väg in från landet och lät honom ta korset på sig och bära det efter Jesus. En stor folkmassa följde med, och kvinnor som sörjde och klagade över honom. Jesus vände sig om och sade till dem: ”Jerusalems döttrar, gråt inte över mig, gråt över er själva och era barn. Det kommer en tid då man skall säga: Saliga de ofruktsamma, de moderliv som inte har fött och de bröst som inte har gett di. Då skall man säga till bergen: Fall över oss, och till höjderna: Dölj oss. Ty om man gör så med det gröna trädet, vad skall då inte ske med det förtorkade?”

Andra årgången

Första läsningen

Jes. 49:1-6 (samma text som i första årgången)

Hör på mig, ni fjärran länder,
lyssna, ni avlägsna folk!
Herren kallade mig
redan i moderlivet,
han nämnde mig vid namn
redan i min mors sköte.
Han gjorde min tunga till ett skarpt svärd
och gömde mig under sin skyddande hand,
han gjorde mig till en vass pil,
som han förvarade i sitt koger.
Han sade till mig:
Du är min tjänare, Israel,
genom dig skall jag visa min härlighet.
Jag tänkte:
Förgäves har jag ansträngt mig,
fruktlöst och fåfängt förött min kraft.
Ändå skall Herren ge mig min rätt,
min lön finns hos min Gud.
Nu har Herren talat,
han som skapade mig till sin tjänare
redan i moderlivet,
för att jag skulle föra Jakob tillbaka
och låta Israel samlas hos honom.
Så skulle jag vinna ära inför Herren
och min Gud vara min styrka.
Han säger:
Det är inte nog att du är min tjänare,
som upprättar Jakobs stammar
och för tillbaka Israels överlevande,
jag skall göra dig till ett ljus för andra folk,
för att min räddning skall nå
över hela jorden.

Andra läsningen

Rom. 5:6-11 (samma text som i första årgången)

Medan vi ännu var svaga dog Kristus för alla gudlösa, när tiden var inne. Knappast vill någon dö för en rättfärdig – kanske går någon i döden för en som är god. Men Gud bevisar sin kärlek till oss genom att Kristus dog för oss medan vi ännu var syndare. Då vi nu har gjorts rättfärdiga genom hans blod skall vi av honom så mycket säkrare bli räddade från vreden. Ty om vi var Guds fiender och blev försonade med honom genom hans sons död, då skall vi, när vi nu är försonade, så mycket säkrare bli räddade genom hans sons liv. Ja inte bara det, vi har vår stolthet i Gud tack vare vår herre Jesus Kristus, genom vilken vi nu har vunnit försoningen.

Evangelium

Joh. 19:1-16

Då tog Pilatus Jesus och lät gissla honom. Och soldaterna vred ihop en krans av törne och satte på hans huvud, och de hängde på honom en purpurröd mantel. De gick fram till honom och sade: ”Var hälsad, judarnas konung”, och de gav honom örfilar. Sedan gick Pilatus ut igen och sade till judarna: ”Jag för ut honom till er för att ni skall förstå att jag inte finner honom skyldig till något.” Jesus kom ut, med törnekransen och den purpurröda manteln, och Pilatus sade: ”Här är mannen.” Så snart översteprästerna och deras folk fick se honom ropade de: ”Korsfäst, korsfäst!” Pilatus sade: ”Ta honom och korsfäst honom själva. Jag finner honom inte skyldig till något.” Judarna svarade: ”Vi har en lag, och enligt den lagen måste han dö, eftersom han har gjort sig till Guds son.”
När Pilatus hörde detta, blev han ännu mer oroad. Han gick tillbaka in i residenset och frågade Jesus: ”Varifrån är du?” Men Jesus gav honom inget svar. Pilatus sade då: ”Vägrar du att tala med mig? Vet du inte att jag har makt att frige dig och makt att korsfästa dig?” Jesus svarade: ”Du skulle inte ha någon makt över mig om du inte hade fått den från ovan. Därför har den som överlämnade mig åt dig större skuld.” Efter det svaret ville Pilatus frige honom. Men judarna ropade: ”Om du släpper honom är du inte kejsarens vän. Den som gör sig till kung sätter sig upp mot kejsaren.”
När Pilatus hörde de orden lät han föra ut Jesus och satte sig på domartribunen i den så kallade Stengården, på hebreiska Gabbata. Det var på förberedelsedagen före påsken, vid sjätte timmen. Pilatus sade till judarna: ”Här ser ni er kung.” Då ropade de: ”Bort med honom! Korsfäst honom!” Pilatus frågade: ”Skall jag korsfästa er kung?” Översteprästerna svarade: ”Vi har ingen annan kung än kejsaren.” Då utlämnade han Jesus åt dem till att korsfästas.

Tredje årgången

Första läsningen

Jes. 49:1-6 (samma text som i första årgången)

Hör på mig, ni fjärran länder,
lyssna, ni avlägsna folk!
Herren kallade mig
redan i moderlivet,
han nämnde mig vid namn
redan i min mors sköte.
Han gjorde min tunga till ett skarpt svärd
och gömde mig under sin skyddande hand,
han gjorde mig till en vass pil,
som han förvarade i sitt koger.
Han sade till mig:
Du är min tjänare, Israel,
genom dig skall jag visa min härlighet.
Jag tänkte:
Förgäves har jag ansträngt mig,
fruktlöst och fåfängt förött min kraft.
Ändå skall Herren ge mig min rätt,
min lön finns hos min Gud.
Nu har Herren talat,
han som skapade mig till sin tjänare
redan i moderlivet,
för att jag skulle föra Jakob tillbaka
och låta Israel samlas hos honom.
Så skulle jag vinna ära inför Herren
och min Gud vara min styrka.
Han säger:
Det är inte nog att du är min tjänare,
som upprättar Jakobs stammar
och för tillbaka Israels överlevande,
jag skall göra dig till ett ljus för andra folk,
för att min räddning skall nå
över hela jorden.

Andra läsningen

Rom. 5:6-11 (samma text som i första årgången)

Medan vi ännu var svaga dog Kristus för alla gudlösa, när tiden var inne. Knappast vill någon dö för en rättfärdig – kanske går någon i döden för en som är god. Men Gud bevisar sin kärlek till oss genom att Kristus dog för oss medan vi ännu var syndare. Då vi nu har gjorts rättfärdiga genom hans blod skall vi av honom så mycket säkrare bli räddade från vreden. Ty om vi var Guds fiender och blev försonade med honom genom hans sons död, då skall vi, när vi nu är försonade, så mycket säkrare bli räddade genom hans sons liv. Ja inte bara det, vi har vår stolthet i Gud tack vare vår herre Jesus Kristus, genom vilken vi nu har vunnit försoningen.

Evangelium

Matt. 27:11-32

Jesus ställdes nu inför ståthållaren. Denne frågade honom: ”Du är alltså judarnas kung?” Jesus svarade: ”Du själv säger det.” Och när han anklagades av översteprästerna och de äldste svarade han inte. Då sade Pilatus till honom: ”Hör du inte vad de beskyller dig för?” Men han svarade inte på en enda fråga, och ståthållaren blev mycket förvånad.
Vid högtiden brukade ståthållaren frige en fånge efter folkets önskan. Det fanns just då en känd fånge som hette Jesus Barabbas. När folket nu var samlat frågade Pilatus: ”Vem vill ni att jag skall frige, Jesus Barabbas eller den Jesus som kallas Messias?” Han visste att det var av avund mot Jesus som man hade utlämnat honom. Medan han satt på domartribunen fick han detta bud från sin hustru: ”Du skall inte ha med den där rättfärdige mannen att göra. Jag har haft mardrömmar i natt för hans skull.” Men översteprästerna och de äldste övertalade folket att begära Barabbas fri och få Jesus dödad. Ståthållaren sade nu till dem: ”Vilken av de båda vill ni att jag skall frige?” De svarade: ”Barabbas.” Pilatus frågade: ”Vad skall jag då göra med den Jesus som kallas Messias?” Alla svarade: ”Han skall korsfästas!” Han frågade: ”Vad har han gjort för ont?” Men de ropade ännu högre: ”Han skall korsfästas!”
När Pilatus såg att ingenting hjälpte utan att oron bara blev värre, tog han vatten och sköljde sina händer inför folket och sade: ”Jag är oskyldig till den här mannens blod. Detta får bli er sak.” Men hela folket ropade: ”Hans blod må komma över oss och våra barn.” Då frigav han Barabbas, men Jesus lät han prygla och utlämnade honom sedan till att korsfästas.
Då förde ståthållarens soldater Jesus till residenset och samlade hela vaktstyrkan omkring honom. De tog av honom kläderna och hängde på honom en röd soldatkappa och vred ihop en krans av törne och satte den på hans huvud och stack en käpp i högra handen på honom. Sedan föll de på knä för honom och hånade honom och sade: ”Leve judarnas konung.” De spottade på honom och tog käppen och slog honom i huvudet. Och när de hade hånat honom tog de av honom kappan och satte på honom hans egna kläder och förde bort honom för att korsfästa honom.
På vägen ut träffade de på en man från Kyrene vid namn Simon, och honom tvingade de att bära hans kors.

Dagens bön

1.

Herre Jesus, vi tackar dig för den tunga väg
som du gick med korset.
Tack för att du kallar oss att följa dig.
Ge oss styrka att bära vårt eget kors
och att frimodigt bekänna ditt namn.
Hör oss, du som med Fadern
och den heliga Anden
lever och härskar i evighet.

2.

Käre Frälsare,
du har sagt:
”Om någon vill gå i mina spår,
måste han förneka sig själv
och ta sitt kors och följa mig.”
Låt oss för Guds rikes skull
vara beredda att gå vår egen korsväg.
Herre, låt oss göra det frivilligt
och med glädje.
Hör oss, du som med Fadern
och den heliga Anden
lever och härskar i evighet.

3.

Helige Herre och Härskare,
om dagen ropar allt utgjutet blod till dig,
och om natten fortsätter de grymma
att utöva sin ondska.
Du vet det,
du som hånfullt blev hälsad som konung
av dem som misshandlade dig.
Vi, som hör samman
med både plågare och offer,
ber vid foten av ditt kors
om nåden att kunna välja sida.
Herre, låt oss få tillhöra dig.

Övrigt material

Apokryferna från A till Ö
Psalmboken
Gudstjänstliv och musik i Borgå stift

Dagens bibelord

evl.fi/dagensord
Anvisningar

Beställ dagens bibelord som RSS-flöde eller använd på din webbtjänst.

Den av kyrkomötet godkända handboken har tre delar: Gudstjänstboken (2000), Evangelieboken (1999) och Handbok för kyrkliga förrättningar 1-3 (2003).

Information om kyrkohandboken