Evangelieboken och kyrkoåret

Familjens söndag

Utskriftsversion (pdf) | Helgdagar, övriga kyrkliga helgdagar

Familjen, Guds goda gåva

Någon söndag under tiden september–november kan tillägnas familjen.

Förbundet mellan man och kvinna utgör den grundval som familjen bygger på, och detta förbund grundar sig i sin tur på Guds skapelseordning. Till äktenskapet hör kärlek, gemenskap, trohet och ömsesidig respekt. Ett tryggt hem ger även en god grund för den nya generationens uppväxt. Denna söndag ger därför anledning att behandla också barnens ställning i familjen, församlingen, samhället och världen. Man kan dessutom behandla gemenskapen mellan olika generationer, eftersom den är betydelsefull för barnens harmoniska utveckling.

Familjesöndagen leder även tankarna mera allmänt till gemenskapens betydelse för oss människor. I Nya testamentet jämförs församlingen med hemmet och familjen. Gudstjänsten är en fest för hela Guds familj.

Liturgisk färg:grön

Psalmförslag:

I

462

Välsignad vår gemenskap är

Dps

464

Som mannen och kvinnan

 

489

När du med en hungrig broder

 

237

Se, livet vill blomma

 

461

Som människor möts vi på vägen

 

465

Ett barn som döpts i Jesu namn

Bibeltexterna

Psaltarpsalm

Antifon:

Låt barnen komma hit till mig och
hindra dem inte:
Guds rike tillhör sådana som de.

Luk. 18:16

Psalm:

Herren har tänkt på oss och välsignar,
han välsignar Israels släkt,
han välsignar Arons släkt.
Han välsignar dem som
fruktar honom,
både mäktiga och ringa.
Må Herren göra er talrika,
er och era barn.
Må ni välsignas av Herren,
han som har gjort himmel och jord.

Ps. 115:12–15

Ära vare Fadern och Sonen
och den heliga Anden,
nu och alltid och i evigheters evighet.
Amen.

Antifonen upprepas

Hallelujavers

Som plantor av olivträd
är barnen kring ditt bord.

Ps. 128:3

ELLER

Barns och spädbarns rop
har du gjort till en lovsång åt dig.

Matt. 21:16


Första årgången

Första läsningen

1 Mos. 2:18-24

Herren Gud sade: ”Det är inte bra att mannen är ensam. Jag skall ge honom någon som kan vara honom till hjälp.” Så formade Herren Gud av jord alla markens djur och alla himlens fåglar och förde fram dem till mannen för att se vad han skulle kalla dem. Varje levande varelse fick det namn som mannen gav den. Mannen gav namn åt all boskap, alla himlens fåglar och alla vilda djur. Men han fann inte någon som kunde vara honom till hjälp. Då försänkte Herren Gud mannen i dvala, och när han sov tog Gud ett av hans revben och fyllde igen hålet med kött. Av revbenet som han hade tagit från mannen byggde Herren Gud en kvinna och förde fram henne till mannen. Då sade mannen:
”Den här gången är det ben
av mina ben,
kött av mitt kött.
Kvinna skall hon heta,
av man är hon tagen.”
Det är därför en man lämnar sin far och mor för att leva med sin hustru, och de blir ett.

Andra läsningen

Ef. 6:1-4

Ni barn, lyd era föräldrar för Herrens skull, det är er skyldighet. Visa aktning för din far och din mor; det är det första bud som följs av ett löfte: så att det går dig väl och du får leva länge på jorden. Och ni fäder, reta inte upp era barn, utan fostra och vägled dem efter Herrens vilja.

Evangelium

Mark. 10:13-16

Folk kom till Jesus med barn för att han skulle röra vid dem. Men lärjungarna visade bort dem. När Jesus såg det blev han förargad och sade: ”Låt barnen komma hit till mig och hindra dem inte: Guds rike tillhör sådana som de. Sannerligen, den som inte tar emot Guds rike som ett barn kommer aldrig dit in.” Och han tog dem i famnen, lade händerna på dem och välsignade dem.

Andra årgången

Första läsningen

2 Mos. 2:1-10

En man av Levis släkt gifte sig med Levis dotter, och hon blev havande och födde en son. Hon såg vilken fin pojke det var och höll honom gömd i tre månader. Sedan kunde hon inte gömma honom längre utan tog en korg av papyrusgräs och tätade den med beck och tjära, lade barnet i den och satte ut den i vassen vid Nilstranden. Pojkens syster ställde sig ett stycke därifrån för att se hur det skulle gå med honom.
Då kom faraos dotter ner till floden för att bada, och hennes hovdamer gick fram och tillbaka utmed stranden. Hon fick syn på korgen i vassen och skickade en slavinna att hämta den. När hon öppnade den såg hon att där låg en pojke och grät. Hon tyckte synd om honom och sade: ”Det är nog ett av de hebreiska barnen.”
Då sade pojkens syster till faraos dotter: ”Skall jag skaffa en hebreisk kvinna som kan amma barnet åt dig?” – ”Ja, gör det”, svarade faraos dotter. Då gick flickan och hämtade pojkens mor, och faraos dotter sade till henne: ”Ta med dig det här barnet och amma det åt mig. Jag skall betala dig för det.” Kvinnan tog då pojken och ammade honom. När pojken blev större förde hon honom till faraos dotter, som adopterade honom och gav honom namnet Mose. ”Jag har ju dragit upp honom ur vattnet”, sade hon.

Andra läsningen

1 Joh. 2:12-14

Jag skriver till er, mina barn: ni har fått era synder förlåtna för hans namns skull. Jag skriver till er, fäder: ni känner honom som är till från början. Jag skriver till er som är unga: ni har besegrat den Onde.
Jag har skrivit till er, barn: ni känner Fadern. Jag har skrivit till er, fäder: ni känner honom som är till från början. Jag har skrivit till er som är unga: ni är starka och Guds ord förblir i er och ni har besegrat den Onde.

Evangelium

Matt. 12:46-50

Medan Jesus ännu talade till folket kom hans mor och hans bröder. De stod utanför och ville tala med honom, och någon sade till honom: ”Din mor och dina bröder står där ute och vill tala med dig.” Han svarade honom: ”Vem är min mor, och vilka är mina bröder?” Och han visade med handen på sina lärjungar och sade: ”Det här är min mor och mina bröder. Den som gör min himmelske faders vilja är min bror och syster och mor.”

Tredje årgången

Första läsningen

Höga V. 8:6-7

Stark som döden är kärleken,
lidelsen obeveklig som graven.
Dess pilar är flammande eld,
en ljungande låga.
Mäktiga vatten kan inte släcka kärleken,
floder kan inte svepa bort den.
Om en man gav allt han ägde
för kärleken,
vem skulle ringakta honom?

ELLER

1 Mos. 18:1-10 (11-15)

Herren visade sig för Abraham i Mamres lund. Abraham satt i tältöppningen under den hetaste tiden på dagen. Han såg upp och fick se tre män stå där framför honom. Då reste han sig från sin plats i tältöppningen och skyndade emot dem och kastade sig till marken. ”Herre”, sade han, ”visa mig den hedern att du inte går förbi din tjänare. Låt mig hämta lite vatten så att ni får tvätta av era fötter. Sedan kan ni lägga er och vila under ett träd, så tar jag fram lite mat som ni kan styrka er med innan ni fortsätter – nu när ni ändå har kommit vägen förbi.” De svarade: ”Ja, gör det!” Abraham skyndade sig in i tältet till Sara och sade: ”Fort, tag tre mått av det bästa mjölet och baka bröd.” Sedan sprang Abraham bort till boskapen, tog en fin spädkalv och gav den till en tjänare, som skyndade sig att anrätta den. Han tog tjockmjölk och sötmjölk och kalven som han låtit anrätta och satte fram åt dem. Själv stod han bredvid dem under trädet medan de åt.
Sedan frågade de honom: ”Var är Sara, din hustru?” Abraham svarade: ”Inne i tältet.” Då sade han: ”Jag kommer tillbaka till dig nästa år vid den här tiden, och då skall din hustru Sara ha en son.” Detta hörde Sara, där hon stod i tältöppningen bakom honom. (Nu var både Abraham och Sara mycket gamla och Sara var inte längre i fruktsam ålder. Därför log Sara för sig själv och tänkte: ”Skulle jag upptändas av lusta nu när jag är vissnad och min man är gammal?” Då sade Herren till Abraham: ”Varför log Sara och tänkte: Skulle jag föda barn, jag som är så gammal? – Finns det någonting som är omöjligt för Herren? Jag kommer tillbaka till dig nästa år vid den här tiden, och då har Sara en son.” Sara blev rädd och sade: ”Jag log inte.” Men Herren sade: ”Jo, visst log du.”)

Andra läsningen

Kol. 3:18-21

Ni kvinnor, underordna er era män, som det anstår kristna. Ni män, älska era hustrur och var inte elaka mot dem. Ni barn, lyd era föräldrar i allt, ty så bör det vara bland kristna. Ni fäder, reta inte upp era barn, då tappar de modet.

Evangelium

Mark. 10:2-9

Några fariseer kom fram, och för att sätta honom på prov frågade de: ”Är det tillåtet för en man att skilja sig från sin hustru?” Han sade: ”Vilka bestämmelser har Mose gett er?” De svarade: ”Mose tillåter att man skriver ett skilsmässobrev och skiljer sig.” Jesus sade: ”Ja, därför att ni är förstockade skrev han denna bestämmelse. Men vid skapelsen gjorde Gud dem till man och kvinna. Därför skall en man lämna sin far och sin mor för att leva med sin hustru, och de två skall bli ett. De är inte längre två utan ett. Vad Gud har fogat samman får människan alltså inte skilja åt.”

Dagens bön

1.

Allsmäktige Gud och Fader.
Du skapade oss människor
för att vi skulle leva tillsammans.
Ge oss ömsesidig tillit,
kärlek och trofasthet.
Bevara våra hem.
Gör dem till platser där människor
har det gott tillsammans.
När du låter prövningar drabba oss,
låt dem föra oss närmare dig
och närmare varandra.
I Jesu Kristi namn.

2.

Herre,
du vet att vi ofta kommer till korta
med våra närmaste.
Många barn och vuxna far illa i sina hem.
Hjälp oss att ta ansvar för våra familjer
och att ha omsorg om varandra.
Låt barnen känna sig älskade.
Hjälp dem som saknar hem och familj.
Fader, vi ber till dig i Jesu Kristi namn.

3.

Helige Gud, käre himmelske Fader.
Du är kärlekens rika källa.
Vi tackar dig för att också vi
har fått förmågan att älska.
Tack för äktenskapets gåva.
Skydda kärleken mellan dem
som bildat ett gemensamt hem.
Låt kärleken fördjupas allt mera
både under glädjens och
prövningens dagar.
Gör våra hem till trygga platser
där båda makarna kan växa till
i den kallelse som du har gett dem.
Hjälp makarna att i ömhet och tålamod
ha fördrag med varandras fel.
Hjälp oss att förlåta varandra
så som du har förlåtit oss.
Vi tackar dig för att din kärlek helar allt
som är bristfälligt och svagt.
Vi lämnar våra hem och alla våra kära
i dina händer.
Hör oss för Jesu Kristi skull.

4.

Herre Jesus,
du tog barnen i din famn.
Tag också emot det barn
som lever inne i oss
och låt oss få värmas av ditt
vänliga ansikte
när du ser på oss med kärlek.
Du ser hur djupt de missriktade kraven
på vuxenhet
är rotade i oss,
tvånget att ha rätt,
tvånget att kunna och orka.
Gör oss öppna för att ta emot ditt rike,
för att leva där som barn i sitt eget hem.
Lär oss att lita på dig
som ett barn litar på sin mor och far.
Vi ber i ditt namn.

5.

Käre himmelske Far.
Tack för hemmets gåva.
Tack för den glädje som ett barn
för med sig.
Tack för den levnadsvisdom
och erfarenhet
som vuxna kan erbjuda barnen.
Hjälp vuxna och barn
att uppskatta varandra
och att växa tillsammans.
Hjälp familjerna att söka hjälp hos dig
i alla situationer.
Hör oss för Jesu skull.

6.

Gode Gud.
Tack för den stora gåvan
att du lägger ett litet barn
i svaga och ofullkomliga
människors händer.
Hjälp föräldrarna att ta ansvar för sina barn
och stöd dem i deras fostrargärning.
Låt barnen växa upp i trygghet
och lär dem att lita på dig.
Hör oss för Jesu skull.

7.

Herre Jesus Kristus.
Du lät barnen komma till dig.
Hjälp oss att lära av ditt exempel.
Lär oss att se hur stor gåva
du har gett oss i våra barn.
Led oss att handla så
att alla världens barn
kan leva i trygghet.
Jesus, tack för din kärlek.

Övrigt material

Apokryferna från A till Ö
Psalmboken
Gudstjänstliv och musik i Borgå stift

Dagens bibelord

evl.fi/dagensord
Anvisningar

Beställ dagens bibelord som RSS-flöde eller använd på din webbtjänst.

Den av kyrkomötet godkända handboken har tre delar: Gudstjänstboken (2000), Evangelieboken (1999) och Handbok för kyrkliga förrättningar 1-3 (2003).

Information om kyrkohandboken