Evangelieboken och kyrkoåret

Loading

Till evangeliebokens användare

Gudstjänstlivet i den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland följer kyrkoårets rytm i enlighet med den västerländska kristenhetens tradition. Allt utgår från Kristi frälsningsgärning, som blir en upplevd verklighet i den kristna församlingens konkreta livssituation. Kyrkoåret påminner om enskilda händelser i Jesu jordiska liv och aktualiserar samtidigt dessa händelsers frälsningshistoriska betydelse. Kristi uppståndelse och himmelsfärd är ständigt närvarande realiteter. Kyrkan lever varje dag i gemenskap med sin levande Herre.

Kyrkoårets frälsningshistoriska karaktär framträder både i materialets indelning i olika helgkretsar och i de rubriker och introduktioner som ges för olika kretsar och helger. Påsken utgör kyrkoårets absoluta centrum, och detta har i teologisk mening varit vägledande för evangeliebokens uppbyggnad. Evangelieboken ger dock möjlighet för den enskilda församlingen att samtidigt beakta olika situationer och lokala behov. Därför finns det också material för sådana dagar som inte på alla håll brukar firas som gudstjänstdagar.

Texterna och bönerna för en viss söndag används i regel under hela den följande veckan. I de gudstjänster och tideböner som hålls på vardagarna kan man använda också sådana texter som inte hör till den innevarande årgången. Det kan ytterligare nämnas att evangelieboken innehåller särskilt material för stilla veckan samt för veckan efter första söndagen i advent, veckan efter påskdagen och veckan efter pingstdagen.

I textvalet håller man sig i regel till innevarande årgång. Det är dock möjligt att i särskilda fall välja texter även från någon av de andra textserierna, t.ex. när man har familjegudstjänst.

Ibland infaller en enskild helgdag på någon av kyrkoårets söndagar. Detta kan gälla t.ex. kyndelsmässodagen, Marie bebådelsedag eller Mikaelidagen. Materialet för dessa dagar används i sådant fall bara under själva helgen. Under resten av veckan följer man kyrkoåret vad texter, böner och liturgisk färg beträffar.

Varje helg har i allmänhet tre textårgångar. Predikan kan hållas över någon av den innevarande årgångens texter. Ingen av de olika årgångarna äger företräde, utan alla har samma värde. På detta sätt kommer bibeln att få en mycket heltäckande användning i gudstjänstlivet.

Vid vissa helger ingår samma text i samtliga tre årgångar. Det är då fråga om en helg när en bestämd text mycket entydigt bestämmer dagens karaktär och innehåll. Den kommer då att läsas varje år i gudstjänsterna. Predikan kan också i detta fall hållas över någon annan av den innevarande årgångens texter. Dessutom har de flesta av dessa helgdagar erhållit alternativa predikotexter.

För varje helg finns en rad alternativ för dagens bön samt några förslag till ingångspsalm (= I) och dagens psalm (= Dps, gradualpsalm). De föreslagna psalmer som inte används i sådant syfte kan gärna användas vid andra moment i gudstjänsten. Uppställningen av böner och psalmer följer inte de olika årgångarna, utan man kan fritt välja det alternativ som lämpar sig bäst för den aktuella situationen. Bönerna under rubriken Dagens bön kan användas också i andra sammanhang än som dagens bön i gudstjänsten.

Psaltarpsalmerna kommer i första hand till användning under högmässans inledande del och som svarsmusik efter första läsningen. De kan också användas under kommunionen. Vid morgon- och aftongudstjänster kan man använda dem som lästexter.

Evangeliebokens hallelujaverser (psalmstrofer) kan sjungas tillsammans med hallelujasången i anslutning till läsningen av evangeliet

De delar av en lästext som har satts inom parentes kan fritt antingen läsas eller utelämnas.

* * *

Den av kyrkomötet tillsatta redaktionskommittén vill i tillägg till ovanstående hänvisa till den särskilt utarbetade handledningen för högmässan. Denna kommentar till evangelieboken och gudstjänstboken innehåller nyttig vägledning med tanke på enskilda detaljer.

Upphovsrätten till evangelieboken som helhet innehas av Kyrkans centralfond.

Den av kyrkomötet godkända handboken har tre delar: Gudstjänstboken (2000), Evangelieboken (1999) och Handbok för kyrkliga förrättningar 1-3 (2003).

Information om kyrkohandboken