Evl.fi – Vår kyrka |Sacrista – vi som tjänar kyrkan |Our Church in English

Psalmkommentar


288b Med tacksam röst

Livet i Kristus / Glädje och tacksamhet

Textförfattare

Paul Gerhardt föddes 1607 i i den lilla staden Gräfenhainichen nära Wittenberg. Som 15-åring blev han elev i en f.d. klosterskola, och år 1627 kom han till Wittenberg för att studera. Där lärde han känna Martin Opitz’ nya regler om diktkonst, något som skulle göra Gerhardt till en av sin tids största skalder. Gerhardt räknas vid sidan av Luther vara den evangeliska kristenhetens främsta psalmdiktare.

Trettioåriga kriget inföll under Gerhardts livstid. Han var med när Gustav II Adolf år 1631 hälsade studenterna i Wittenberg. Han upplevde troligen också sorgetåget och högtidligheterna när kungens lik ett år senare fördes genom staden på vägen till Sverige. Efter tiden i Wittenberg återvände Gerhardt hem som privatlärare. När kriget spred förödelse i hembygden flydde han till Berlin.

Först vid 44 års ålder blev Gerhardt präst. Sin första tjänst fick han i Mittenwalde, där han också gifte sig. Han fick fem barn, men bara ett överlevde föräldrarna. Som 50-åring blev han diakon i Nikolaikyrkan i Berlin. Där verkade även kantorn Johann Crüger. I Berlin skrev Gerhardt de flesta av sina psalmer, vilket delvis berodde på vännen och inspiratören Crüger.

Gerhardt blev inblandad i den bittra striden mellan reformerta och lutheraner och avsattes från sin tjänst år 1666, eftersom han troget höll fast vid den lutherska läran. I det läget återgick han under några år till att vara privatlärare, men blev slutligen ärkediakon (kyrkoherde) i Lübben i Spreewald utanför Berlin. Gerhardt avled den 27 maj 1676. Han är begravd i Lübben, i en krypta under altaret, i den kyrka som idag kallas Paul-Gerhardt-Kirche.

Vi har fortfarande kvar tio psalmer av Gerhardts penna. De hör till den absoluta kärnan i vår psalmbok.

Kompositör
Oskar Fredrik Lindberg, föddes 23 februari 1887 i Gagnef och avled 10 april 1955. Han verkade som tonsättare, kyrkomusiker och musikpedagog, och hade även en professorstitel.

Redan som fjortonåring tjänstgjorde vid högmässan i sin födelsesocken med orgelspel. Han studerade vid Kungliga Musikaliska Akademien 1903-1911, där han bl.a. avlade organistexamen 1906. Jämsides studerade Lindberg komposition för Ernst Ellberg och Andreas Hallén, men kompletterade med studier i dirigering vid Akademien i Sonderhausen, med vidare fördjupning i Tyskland och Österrike. 1906 blev han organist i Trefaldighetskyrkan i Stockholm och 1914 till 1955 i Engelbrektskyrkan.

Lindberg deltog i produktionen av 1939 års koralbok. Han skrev också många icke-kyrkliga verk, bland annat en symfoni och symfoniska dikter. Till hans främsta verk hör hans "Requiem" samt orgelstycket "Gammal Fäbodspsalm från Dalarna" (1936), baserad på en sång han hörde vid ett möte i Gagnefs missionshus.

Lindbergs melodi från 1938 finns som b-melodi i vår psalmbok, medan det i den svenska psalmboken 1986 bara finns en melodi till Gerhardts text: melodin av Crüger (vår a-melodi).

Innehåll

Psalmen är en lovpsalm. Texten lär vara skriven till en födelsedag. Sjungandet var viktigt för Gerhardt. I många psalmer av honom förekommer ordet ”singen”, som betyder sjunga. Så börjar också originaltexten "Ich singe dir mit Herz und Mund" (Jag sjunger för dig med hjärta och mun). Varav hjärtat är fullt, därav talar munnen, säger ordspråket. Lovsången till Gud och Frälsaren var en motvikt mot 1600-talets krig, pest och annat elände. Gudsförtröstan är mycket stark i Gerhardts psalmer. ”Skulle jag min Gud ej lova”, frågar han i en annan av sina texter. Vi kan gärna ta lärdom av denne på många sätt hårt prövade man. I tidens alla skiften pekade han på var styrkan fanns och fortfarande finns.

Birgitta Sarelin
(Kompositörskommentar Boris Källman, uppgifterna hämtade från svenska Wikipedia)

 
Referenslitteratur
Adressen till den här sidan är evl.fi/psalmbokenKakor (cookies) Respons Bookmark and Share

Psalmboken är den Evangelisk-lutherska kyrkans i Finland svenska psalmbok från 1986 i en nyare upplaga - Melodipsalmboken. I webbversionen hittar du dessutom en del kringtexter om psalmerna. Psalmerna får skrivas ut för privat bruk eller i forskningssyfte. För kommersiell användning av psalmmaterialet behövs tillstånd av upphovsrättsinnehavaren. Psalmboken i webbformat har utvecklats av Kyrkans central för det svenska arbetet.

  Sök på evl.fi