Evl.fi – Vår kyrka |Sacrista – vi som tjänar kyrkan |Our Church in English

Psalmkommentar


154 Vår Gud är oss en väldig borg

Gudstjänstlivet / Kristi kyrka

Textförfattare

Martin Luther föddes den 10 november 1483 i Eisleben. Den dagen står det fortfarande Martin i vår namnsdagskalender. Under studieåren blev han munk i augustinereremiternas kloster i Erfurt. Luther kallas den evangeliska psalmsångens fader, därför att han införde församlingssång, psalmsång i vår mening, i gudstjänsten. Han såg det pedagogiska i att kyrkfolket skulle få lära sig evangeliet genom att sjunga det. Luther var själv också professor vid universitetet i Wittenberg, där han kom att verka en stor del av sitt liv. På slottskyrkodörren i Wittenberg spikade han också år 1517 upp sina berömda teser, som enligt tidens sed var ämnade som inbjudan till disputation. Teserna var skrivna mot avlatshandeln, då man köpte syndernas förlåtelse för pengar. Utan att Luther själv hade menat det blev teserna upphov till reformationen och senare den lutherska kyrkan och de andra protestantiska kyrkosamfunden. I samband med att reformationen hade tagit fart blev Luther vid 40 års ålder psalmdiktare. Han skrev 37 psalmer, av vilka vi fortfarande har ett tjugotal i vår psalmbok. Luther dog efter ett arbetsfyllt och dramatiskt liv år 1546.

Den första lutherska psalmboken var "Achtliederbuch". Den kallades så för att den innehöll åtta psalmer.

Kompositör
Sannolikt är det Luther själv som har gjort en mästerlig omformning av äldre melodistoff. Originalmelodin är rytmiskt komplicerad och har ansetts vara svårsjungen. Därför används den enklare melodiform som i den tyska psalmboken betecknas som "spätere Form". Det första trycket härstammar från 1529.

Innehåll

Textens utgångspunkt är Psaltaren 46, men texten är inte någon parafras på psaltarpsalmen. Det finns också anspelningar på andra bibelställen: Guds vapenrustning i Efesierbrevet 6:10–12 och ärkeängeln Mikaels strid med draken i Uppenbarelseboken 12:9–12. Psalmen uppfattas av många som en kamppsalm, men den är egentligen inte så stridslysten. Den som strider är Gud, människan är passiv, och kampen står mot mörkrets furste. Luther framhäver Guds ords makt i striden mot den onde. Psalmen har haft stor betydelse i Finland och sjungs alltjämt i synnerhet vid fosterländska fester. Den sjungs också vid de televiserade begivenheterna när Åbo kungör julfreden och när nyåret officiellt tas emot på senatstorget i Helsingfors.

Birgitta Sarelin

 
Referenslitteratur
Adressen till den här sidan är evl.fi/psalmbokenKakor (cookies) Respons Bookmark and Share

Psalmboken är den Evangelisk-lutherska kyrkans i Finland svenska psalmbok från 1986 i en nyare upplaga - Melodipsalmboken. I webbversionen hittar du dessutom en del kringtexter om psalmerna. Psalmerna får skrivas ut för privat bruk eller i forskningssyfte. För kommersiell användning av psalmmaterialet behövs tillstånd av upphovsrättsinnehavaren. Psalmboken i webbformat har utvecklats av Kyrkans central för det svenska arbetet.

  Sök på evl.fi