Evl.fi – Vår kyrka |Sacrista – vi som tjänar kyrkan |Our Church in English

Psalmkommentar


98 Vad ljus över griften

Kyrkoåret / Påsk

Textförfattare

Frans Michael Franzén föddes 9.2.1772 i Uleåborg som son till en handelsman. Han ska ha varit ett ovanligt vackert barn, som hade ett vekt och känsligt sinne. Som barn var han också ofta sjuk. Han var mycket begåvad och flitig. Som elvaåring började han skriva dikter. Han avlade studentexamen vid Åbo Akademi redan vid tretton års ålder. Han måste dock efter faderns död 1787 hjälpa sin mor i butiken, men mitt bland tjärtunnor och andra butiksvaror levde hans poetiska gåva. Han lämnade snart handeln för att studera i Åbo för Henrik Gabriel Porthan. Tjugo år gammal utnämndes han till docent i vältalighet. Professor i lärdomshistoria blev han sex år senare. År 1803 blev han prästvigd. Fem år därefter blev han en av de aderton i Svenska Akademien, stol nr 13, och var dessutom ständig sekreterare 1824 – 1834.

År 1811 flyttade Franzén till Sverige. Följande år utgav han ”Prof-Psalmer” tillsammans med J. O. Wallin. Påskpsalmen ingick där. Med provpsalmerna fick Franzén sitt genombrott som psalmdiktare. Då var han 40 år gammal. Han var medlem av psalmbokskommittén 1811 – 1819 och verkade också som kyrkoherde, först i Kumla och sedan i Stockholm. År 1834, vid 62 års ålder, blev han biskop i Härnösand i Sveriges då till arealen största stift, hela det väldiga Norrland. Han var dock i god kondition nästan ända till sina sista levnadsår och orkade mer än många yngre.

Franzén gifte sig tre gånger. År 1799 ingick han äktenskap med Margareta Elisabet (Lilly) Roos, som han kallade ”rosen från Gamlakarleby”. Hon dog i lungsot i mars 1806. Följande år gifte han sig med Sofia Kristina Wester, som dog under Stockholmstiden, och år 1831 gifte han sig en tredje gång med Kristina Elisabet Arvidsson. Han slutade sina dagar fridfullt 14.8.1847 hemma i sommarbostaden i Säbrå.

Kompositör
Melodin anses vara dansk, men kompositören är okänd. Den förekommer i handskrift cirka 1528 och i Hans Thomissøns danska melodipsalmbok 1569. Melodin passar förträffligt till texten: påskmorgonen börjar som med trumpetfanfarer när man sjunger de första tonerna i psalmen.

Innehåll

Vissa helgdagar är otänkbara utan sina bestämda psalmer. "Vad ljus över griften är en sådan psalm": den har redan länge använts som ingångspsalm vid påskmorgonens gudstjänst. Likaså är samma författares "Bered en väg för Herran" omistlig som ingångspsalm på första söndagen i advent och Wallins ståtliga "Var hälsad, sköna morgonstund" skall inleda julottan. Franzén återberättar händelserna på den första påskmorgonen. Men han tolkar dem också: världen är frälsad, ljuset har segrat över mörkret för evig tid. Himlen har försonat sig med jorden, gravens mörker behöver den kristne inte vara rädd för, i stället har graven blivit en stig till glädjen. Napoleonkrigen var aktuella och världsmissionen hade just tagit sina första stapplande steg. Dessa händelser kan utläsas av psalmtexten i v. 4: "Nu storma, o tider! / Hans kyrka står fast / ... / Ut går i all världen /hans utsända bud / och vittnar bland svärden / och bålen om Gud".

Birgitta Sarelin

 
Referenslitteratur
Adressen till den här sidan är evl.fi/psalmbokenKakor (cookies) Respons Bookmark and Share

Psalmboken är den Evangelisk-lutherska kyrkans i Finland svenska psalmbok från 1986 i en nyare upplaga - Melodipsalmboken. I webbversionen hittar du dessutom en del kringtexter om psalmerna. Psalmerna får skrivas ut för privat bruk eller i forskningssyfte. För kommersiell användning av psalmmaterialet behövs tillstånd av upphovsrättsinnehavaren. Psalmboken i webbformat har utvecklats av Kyrkans central för det svenska arbetet.

  Sök på evl.fi