Evl.fi – Vår kyrka |Sacrista – vi som tjänar kyrkan |Our Church in English

Sidan 8 Föregående sida Följande sida

Karl-Johan Hansson:

Finlandssvensk psalmhistoria

Psalm och dikt

När man granskar den finlandssvenska psalmdiktningen i ett längre perspektiv kan en tydlig utveckling spåras. Tidigare var psalmböckerna oftast en angelägenhet för hela samhället. Kungar och världsliga myndigheter gav order om förnyelser och godkände resultaten. Framståendet författare skrev både andlig och världslig dikt och bidrog även med psalmer. Från och med senare hälften av 1800-talet blir psalmen huvudsakligen en intern kyrklig angelägenhet. Ett mer eller mindre aktivt intresse för kyrkliga frågor förutsätts av de personer som blir medlemmar av psalmbokskommittér eller skriver psalmer.

Också när det gäller psalmen som genre kan en motsvarande utveckling skönjas. På 1600-talet var andlig och världslig kultur inte tydligt åtskilda. Psalmen var en av de viktigaste litterära genrerna och kunde till och med stå modell för annan diktning. Men så småningom går psalmen och den världsliga diktningen skilda vägar för att stå på olika plattformer. Litteraturforskaren och hymnologen Inger Selander i Lund har pekat på några faktorer som bidrar till det stora gapet mellan modernistisk diktning och sentida psalm.

En omständighet gäller formen. Före modernismens genombrott var diktens grundform ofta den enkla visan eller balladen med regelbunden meter och slutrim. Från och med 1930-talet började författare skriva lyrik i en fri metrisk form, vilket gör det svårare att använda dikten för sång. Psalmen, som är avsedd för kollektiv sång, har fram till i dag krävt identiskt lika strofer och en likartad rytm i alla strofer. Radgräns och frasgräns bör helst sammanfalla, även om överklivningar på senare år har blivit vanliga.

Modernistisk lyrik har ofta en söndersprängd eller uppbruten syntax med ofullständiga satser som läsaren själv måste fylla ut. En dikt som skall sjungas kräver större överblickbarhet, en större enkelhet i strukturen för att kunna uppfattas. Detta gäller i synnerhet psalmen som en form av brukspoesi för kollektiv sång. Också bildspråket ställer olika krav. Modernistisk lyrik hopar gärna olika bilder på varandra i fria associationer. Den känslomässiga meningen uppfattas intuitivt. Den har ett upplevande jag som centrum. Psalmen framförs däremot kollektivt och kräver ett tydligare budskap. Den teologisk-dogmatiska aspekten har spelat en viktig roll och bilderna ställts i relation till Bibeln och den kristna traditionen. Psalmens bildspråk har inte på samma sätt som lyriken överlämnats till privat tolkning av den enskilda. Även om psalmen är skriven i jagform fungerar jaget ställföreträdande. I psalmbokens kontext företräder det kyrkan och kristen tro.

Också när det gäller speglingen av existentiella frågor har det funnits en skillnad mellan psalm och lyrik. Modernistisk dikt kan ställa tidlösa frågor om ansvar, skuld, ångest och livets mening men ger inte svar. Där finns ofta en skepsis inför fasta värden. Alienation, främlingskap, ensamhet och isolering är vanliga teman. Moderna psalmer har självfallet kunnat behandla existentiella frågor, men de har också krävt en trosprofilering. Psalmen är grundad i ett värdesystem, det kristna livet, som har varit gemensamt för både författare och brukare. I psalmen blir bilden av fångenskap och egoistisk inkrökthet aldrig det slutgiltiga.

 

Artikeln är en bearbetad version av ”Finlandssvensk psalmhistoria” som ingår i boken Ett stycke finlandssvensk litteraturhistoria. Red. Brita Högnäs-Sahlgren och Karl Sahlgren. Sahlgrens förlag 2001.

Adressen till den här sidan är evl.fi/psalmbokenKakor (cookies) Respons Bookmark and Share

Psalmboken är den Evangelisk-lutherska kyrkans i Finland svenska psalmbok från 1986 i en nyare upplaga - Melodipsalmboken. I webbversionen hittar du dessutom en del kringtexter om psalmerna. Psalmerna får skrivas ut för privat bruk eller i forskningssyfte. För kommersiell användning av psalmmaterialet behövs tillstånd av upphovsrättsinnehavaren. Psalmboken i webbformat har utvecklats av Kyrkans central för det svenska arbetet.

  Sök på evl.fi