Evl.fi – Vår kyrka |Sacrista – vi som tjänar kyrkan |Our Church in English

Psalmkommentar


147 Allena Gud i himmelrik

Gudstjänstlivet / Guds treenighet

Textförfattare

En omdiktning av den kända latinska Gloria-sången gjordes förmodligen av Nicolaus Decius (på tyska Tech) på 1520-talet. Decius var född i Hof i Bayern cirka 1485 och samtida med Martin Luther. I början av 1500-talet var han student i Leipzig. Först år 1523 ska han ha inskrivits i Wittenbergs universitet. Under mellantiden levde han munkliv i ett kloster i staden Steterburg, där han också hade tjänst som lärare. Decius verkade till sist som evangelisk präst i Stettin. Det är inte riktigt klarlagt när han dog. Enligt hymnologen Oscar Lövgren skedde det redan 1529, enligt uppgift på internet (Cyberhymnal) år 1541, och enligt psalmbokens författarregister cirka år 1546.

Kompositör
Den ståtliga melodin är troligen en gregoriansk Gloria-melodi från 900-talet, som omarbetades på 1520-talet för den psalm som vi nu känner. Psalmen har i århundraden använts flitigt som treenighetspsalm i gudstjänsten.

Innehåll

Psalm 147 "Allena Gud i himmelrik" lovsjunger Gud, den Treenige. Psalmen är en omdiktning av den latinska "Gloria in excelsis Deo", som infördes i mässan på 400-talet. Gloria-sången ska ha haft en förlaga i en morgonbön från den ortodoxa kyrkan. Själva roten till alla ”Glorior” finns dock i änglarnas lovsång i julnatten (Luk 2:14): ”Ära i höjden åt Gud och på jorden fred åt dem han har utvalt.” Så går inspirationen till lovsång vidare genom generationerna. Att reda ut en psalms ursprung är ibland som att göra en släktutredning.

Psalmens första strof är en lovsång till Gud för hans nåd och kärlek. Änglasången hörs tydligt i den svenska översättningen, som gjordes redan 1567. Vi sjunger så här enligt nuvarande psalmbok: ”Han jorden skänkt stor fröjd och frid. / Så låt oss alltid glädjas vid / Guds nåd och goda vilja.” De följande stroferna tilltalar personerna i Treenigheten. Fadern är Skaparen och upprätthållaren (v. 2). Sonen, Guds lamm, är utgiven för oss i döden på korset. Genom sin död förvärvade han oss livet. Sonen är vårt enda hopp i tid och evighet. På Sonen och hans nåd får vi förtrösta (v. 3). I v. 4 tilltalas Anden. Sångarens bön är att Anden skall göra honom stark och from, förnöjd och oförfärad. Det är ytterst en bön om frimodighet. Sångaren ber också om att Anden måtte göra ”hjärtat till en helgedom, / där Gud i allt blir ärad”. Sångaren vet att han inte kan något, inte ens tro, i egen kraft. Därför ber han Anden: ”Giv stöd, giv tröst i all vår brist, / styrk oss i tron på Jesus Krist / i dag och alltid. Amen.”

Treenigheten kan ingen människa fatta. Det är som Paulus skriver till romarna (11:33–36): ”Vilket djup av rikedom, vishet och kunskap hos Gud! Aldrig kan någon utforska hans beslut eller spåra hans vägar. Vem kan känna Herrens tankar, vem kan vara hans rådgivare? – – – Ty av honom och genom honom och till honom är allting. Hans är härligheten i evighet, amen.” Vi kan inte blicka in i Guds mysterier, men vi kan lovsjunga det outsägliga. Där orden tar slut tar musiken vid. Våra fattiga ord får en extra dimension genom sångens toner.

Birgitta Sarelin

 
Referenslitteratur
Adressen till den här sidan är evl.fi/psalmbokenKakor (cookies) Respons Bookmark and Share

Psalmboken är den Evangelisk-lutherska kyrkans i Finland svenska psalmbok från 1986 i en nyare upplaga - Melodipsalmboken. I webbversionen hittar du dessutom en del kringtexter om psalmerna. Psalmerna får skrivas ut för privat bruk eller i forskningssyfte. För kommersiell användning av psalmmaterialet behövs tillstånd av upphovsrättsinnehavaren. Psalmboken i webbformat har utvecklats av Kyrkans central för det svenska arbetet.

  Sök på evl.fi