Evl.fi – Vår kyrka |Sacrista – vi som tjänar kyrkan |Our Church in English

Psalmkommentar


322 Sanningens Ande

Livet i Kristus / Bön och förbön

Textförfattare

Zacharias Topelius föddes i Nykarleby 14.1.1818. Hans far var läkare och sonen hade också i början sådana yrkesvalsplaner. Men i stället började han studera historia och blev filosofie doktor vid 29 års ålder på en avhandling om den fornfinska mytologin. Redan dessförinnan, 1841, hade han börjat som redaktör vid Helsingfors Tidningar och blev en mycket uppmärksammad journalist. Från år 1854 verkade han som professor i olika kombinationer av ämnet historia vid Helsingfors Universitet. År 1875 blev han universitetets rektor. För den stora allmänheten är han känd som sagofarbror och författare. Hans mest kända verk är "Boken om vårt land" (som i många årtionden var läsebok i folkskolan), "Fältskärns berättelser" och "Läsning för barn". I 50-årsåldern säger han själv att han lärde sig be. Sjukdom och personliga sorger bidrog till det, men framför allt var det arbetet med psalmerna. Topelius var en mycket aktiv psalmförfattare som medlem i 1867 års psalmbokskommitté. Psalmen var för honom kristen folkvisa. Han skrev: "Den psalm, som icke anslår en gudfruktig bondkvinna eller icke i sin huvudmening uppfattas av välbegåvade barn om 12 till 15 år, den psalmen är ingen äkta psalm." Topelius dog år 1898 i sitt hem i Sibbo, den ort som jämte Nykarleby vårdar minnet av denna kulturpersonlighet.

Kompositör
Den österrikiske komponisten och humanisten Petrus Tritonius (cirka 1465-ca 1525) hette egentligen Peter Treibenraiff. Han var lärare i en rad norditalienska och österrikiska latinskolor både i latin och musik. År 1507 utgavs i Augsburg hans "Melopoiae sive harmoniae tetracenticae". I den samlingen ingick bl.a. hans kompositioner av Horatius' oden och den melodi som vi använder till Topelius psalm. Samlingen är tillsvidare det första kända exemplet på typtryck av noter i Tyskland. Trycket kan beskådas i Det kongelige bibliotek i Danmark som deras äldsta nottryck.

Tritonius dog antagligen i pesten. Hans "Hymnarius" från 1524 hör jämsides med Luthers "Achtliederbuch" till de äldsta tyskspråkiga psalmböckerna.

Innehåll

Psalmen skrevs för skolan och har genom tiderna sjungits flitigt, t.ex. som inledning på skolåret, men också under läsårets gång. 1986 års psalmbok innehåller fler psalmer för barn än sin föregångare 1943 års psalmbok. Därför sjungs "Sanningens Ande" kanske inte lika flitigt i skolorna nu som förr. Psalmen hör vid sidan av julsången "Giv mig ej glans" till Topelius mest kända psalmer.

Första strofen talar konkret om skolsalen. De sjungande ber Guds Ande, som är sanningens och upplysningens Ande, om närvaro i skolsalen, om att Anden skall helga kunskapen. Det gamla ordet "hugsvala" som förekommer i första strofen betyder "trösta". Substantivet hugsvalelse finns bara en gång i 1917 års bibelöversättning (Jesaja 66:11). Verbet hugsvala finns inte i 1917.  Det har dock levt kvar i poesin, i synnerhet i den religiösa. Det kommer av det gamla ordet "hug", som betyder "håg", "sinne", och "svalka".

Den religiösa fostran var ett mycket viktigt element i skolundervisningen på Topelius tid. Därför skriver han i andra strofen: "Led oss att söka i vad vi får lära / evige Faderns visdom, makt och ära. / Låt Kristi kärlek fostra oss att bära / frukt för Guds rike." I den fjärde och sista strofen ber Topelius till Herren som "ensam är det sanna ljuset". Lärdomsljuset, som eleverna bibringas i skolan, räcker inte till om de skall nå "fadershuset". "Lys oss, att under vandringen i gruset / dig vi må följa", ber Topelius till sist i sin skolpsalm.

Birgitta Sarelin

 
Referenslitteratur
Adressen till den här sidan är evl.fi/psalmbokenKakor (cookies) Respons Bookmark and Share

Psalmboken är den Evangelisk-lutherska kyrkans i Finland svenska psalmbok från 1986 i en nyare upplaga - Melodipsalmboken. I webbversionen hittar du dessutom en del kringtexter om psalmerna. Psalmerna får skrivas ut för privat bruk eller i forskningssyfte. För kommersiell användning av psalmmaterialet behövs tillstånd av upphovsrättsinnehavaren. Psalmboken i webbformat har utvecklats av Kyrkans central för det svenska arbetet.

  Sök på evl.fi