Evl.fi – Vår kyrka |Sacrista – vi som tjänar kyrkan |Our Church in English

Psalmkommentar


344 Jag skulle vilja våga tro

Livet i Kristus / Tvivel och tro

Textförfattare

Prästen, ekumenen, visförfattaren och kompositören Tore Littmarck (1921–2007) står för både text och musik i två psalmer i vår psalmbok: 344 "Jag skulle vilja våga tro" och 433 "Herre, du vandrar försoningens väg". Littmarck var mångsidigt verksam, men mest känd blev han som en av förnyarna av kyrklig psalm- och visdiktning. Han var en del av den stora och breda kulturrörelsen på 1960-talet, då också många nya psalmer och visor föddes. Man talar rentav om en ”hymnexplosion” i flera länder på 1960- och 1970-talen. Visförfattarna fångade upp de nya strömningarna – bl.a. medvetenhet om världens nöd och om miljöförstöringen – och kunde formulera frågor som de unga hade. Visorna fick ofta en social-diakonal ton.

Tore Littmarcks far Robert var domkyrkoorganist i Uppsala. Tores första stora upplevelse av kyrkomusik ska ha varit när han fick sjunga med i Johannespassionen i en kör som lyfte och bar som en stor kör brukar göra. I början av 1950-talet blev Littmarck anställd av KFUM:s världsförbund och flyttade till Geneve för att leda KFUM-institutet i Mainau. Genom hans initiativrikedom blev Mainau ett institut i ekumenisk anda för präster, ungdomsledare och andra grupper. Åren 1964–1970 var Littmarck generalsekreterare för KFUM i Sverige och därefter var han kyrkoherde i Gamla Uppsala till pensioneringen 1986. Littmarck var ivrig ekumen som kritiserade splittringen bland de kristna. Han satt i Svenska ekumeniska nämnden och ledde i slutet av 1980−talet tretton konferenser som fokuserade på lokal ekumenik. Detta resulterade i boken ”Ekumeniken i praktiken”. Littmarck skrev flera böcker. Han var också medlem i Svenska kyrkans liturgiska nämnd.

Kompositör
Littmarck (se ovan) skrev lättsjungen text och musik. Sångerna har sagts variera från det eftertänksamma till det aggressiva och provocerande. Två visor som fick stor spridning också hos oss var "Gud går här på jorden" och "Dela med dig", men de kom inte med i psalmboken. En av Littmarcks mest kända visor om tro och tvivel, "Jag har ofta frågor, Herre", saknar vi också i vår psalmbok.

Melodin till psalm 344 skrevs samma år som den ursprungliga texten tillkom, år 1969. Texten bearbetades senare av Littmarck själv (1981).

Innehåll

Tore Littmarck ansåg att ”bärandet av budskapet i ord buret av musik talar direkt till mitt hjärta, personligt, och man bär det med sig många år efteråt”. Han hade ett måleriskt språk. Förutom det diakonala ansvaret tog han också upp ämnet tro och tvivel, men kanske framför allt vägen till tro. Littmarcks text säger att man inte behöver ha så medveten tro för att få vara med. I tankarna kommer osökt Mark. 9:24: ”Herre, jag tror, hjälp min otro.”

I Kyrkans Tidnings webbutgåva 3.12.2007 berättade psalmforskaren P.O. Nisser om ett tillfälle när han som domprost i Linköping mötte en knarkare som somnat i domkyrkan. Mannen väcktes och fick höra
"Jag skulle vilja våga tro" sjungas. Det blev en stark existentiell upplevelse för mannen. Det visar vilken betydelse en sång kan ha, menar Nisser. Sången förenar jord och himmel. Men i himlen behövs inte tvivelsångerna mer.

Birgitta Sarelin

 
Referenslitteratur
Adressen till den här sidan är evl.fi/psalmbokenKakor (cookies) Respons Bookmark and Share

Psalmboken är den Evangelisk-lutherska kyrkans i Finland svenska psalmbok från 1986 i en nyare upplaga - Melodipsalmboken. I webbversionen hittar du dessutom en del kringtexter om psalmerna. Psalmerna får skrivas ut för privat bruk eller i forskningssyfte. För kommersiell användning av psalmmaterialet behövs tillstånd av upphovsrättsinnehavaren. Psalmboken i webbformat har utvecklats av Kyrkans central för det svenska arbetet.

  Sök på evl.fi