Evl.fi – Vår kyrka |Sacrista – vi som tjänar kyrkan |Our Church in English

Sidan 7 Föregående sida Följande sida

Karl-Johan Hansson:

Finlandssvensk psalmhistoria

1986 års psalmbok

Efter kriget hade utvecklingen i samhället gått snabbt, språket hade förändrats och en helt ny typ av församlingssång hade utvecklats, den s.k. andliga visan. Detta gjorde att psalmbokens innehåll kändes förlegat. I mitten av 1970-talet väcktes frågan om en totalrevision av psalmboken. En psalmbokskommitté tillsattes 1975 med prosten Alvar Kurtén som ordförande. Kommittén utarbetade två psalmförslag (1979 och 1983), innan kyrkomötet vid ett extra sammanträde i februari 1986 godkände en ny psalmbok. 1986 års slutliga psalmbok kom i hög grad att avvika från det radikala psalmboksförslaget 1983. Församlingarna, som hade uttalat sig i frågan, önskade ett närmande till 1943 års psalmbok. Revisionen ackompanjerades av en livlig debatt i massmedia. Man gick tillbaka till en mer traditionell stil, bl.a. genom att återinföra flera utmönstrade psalmer och genom att bevara en äldre språkdräkt. Enligt många stannade förnyelsen halvvägs.

1986 års psalmbok innehåller sammanlagt 585 psalmer och 436 melodier. Av texterna övertogs 381 (65 procent) från 1943 års psalmbok. Drygt 200 psalmer (35 procent) är nya. Bara 10 procent av de tidigare psalmerna förblev oförändrade. En orsak till det starkt ökade antalet melodier ör att moderna psalmer oftast utgör en enhet av text och melodi och att samma melodi sällan används till flera texter. I övrigt följer 1986 års psalmbok de trender som vid tiden fanns i Norden. Till innehåll, stil och teologi har det skett en avsevärd breddning. Psalmboken innehåller en blandning av aforistiska dikter, fornkyrkliga hymner, negro spirituals, gregorianik, väckelsesånger och svängiga barnvisor. Innehållsligt har repertoaren breddats och upptar även ämnen som berör tidens aktuella frågeställningar, t.ex. tvivel i olika former och miljöproblem. Psalmerna för barn, s.k. barnvisor, har utökats, likaså antalet gamla väckelsesånger. Teologiskt har gränsen mellan olika kyrkosamfund grumlats, psalmer från olika trossamfund finns sida vid sida med lutherskt material. Det läromässiga stoffet har i viss mån minskat till förmån för existentiella frågor. Tonen har blivit ljusare och gladare.

Den finlandssvenska psalmen var tidigare starkt influerad av tysk tradition. I den senaste psalmboken är blicken mer riktad mot nordiskt och anglosachsiskt material. Flera länder som tidigare inte har varit representerade i psalmboken kommer med, t.ex. Namibia och Holland. Psalmboken skiljer sig från tidigare samlingar också genom att den enhetliga stilen har brutits. Det finns inte längre en klar gräns mellan psalm och andlig sång. Visor, väckelsesånger och klassisk koral blandas. Den tidigare typiskt lutherska psalmtraditionen har fått vika för ekumenisk sång.

Psalmbokens disposition är i princip densamma som i 1943 års psalmbok med fem avdelningar: Kyrkoåret, Gudstjänstlivet, Livet i Kristus, Livet i Guds värld, Döden och evigheten. Nytt är olika bilagor och register. Psalmboken innehåller formulären för gudstjänst, bikt, dop, konfirmation, vigsel, begravning, välsignelse av hem, sjukbesök och sorgeandakt. Dessutom ingår olika register över psalmerna.

Bland psalmförfattarna finns sexton finlandssvenskar som tidigare inte har varit representerade i psalmboken. Liksom vid tidigare revisioner var många av författarna direkt engagerade i psalmboksarbetet. Deras insats består övervägande i översättningar från andra språk. Av de 62 nya finlandssvenska texterna utgör 45 översättningar och 15 originalpsalmer.

Författare representerade med egna psalmer är Håkan Bäck, Ull-Britt Gustafsson-Pensar, Lars Huldén, Ole Jakobsson, Hjalmar Krokfors, Gunnar Levlin, Sigurd Norrgård, Viola Renvall, Elly Sigfrids, Bertil Söderholm och Catharina Östman. De som svarar enbart för översättningar är Gustav Björkstrand, Fredrik Cleve, Gunvor Javén, Alvar Kurtén och Ole Torvalds.

 

Artikeln är en bearbetad version av ”Finlandssvensk psalmhistoria” som ingår i boken Ett stycke finlandssvensk litteraturhistoria. Red. Brita Högnäs-Sahlgren och Karl Sahlgren. Sahlgrens förlag 2001.

Adressen till den här sidan är evl.fi/psalmbokenKakor (cookies) Respons Bookmark and Share

Psalmboken är den Evangelisk-lutherska kyrkans i Finland svenska psalmbok från 1986 i en nyare upplaga - Melodipsalmboken. I webbversionen hittar du dessutom en del kringtexter om psalmerna. Psalmerna får skrivas ut för privat bruk eller i forskningssyfte. För kommersiell användning av psalmmaterialet behövs tillstånd av upphovsrättsinnehavaren. Psalmboken i webbformat har utvecklats av Kyrkans central för det svenska arbetet.

  Sök på evl.fi